Prostatascreening med magnetröntgen

Screening

Med screening menas någon form av hälsoundersökning vars syfte är att hitta sjukdomar och få en diagnos innan man börjar få symtom. Det kan till exempel vara ett blodprov eller en röntgenbild. Hittar man någon behandlingsbar sjukdom via screening, kan man börja behandlingen tidigare än vad man hade gjort om sjukdomen upptäcktes först när den börjar ge symtom. För många sjukdomstillstånd, exempelvis cancer, kan tiden då man upptäcker sjukdomen vara avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. Flertalet sjukdomar kan man se med hjälp av bilder av kroppen långt innan (ibland flera år) de börjar ge symtom. Dock ska man vara medveten om att finns det en lång rad av åkommor som inte går att hitta med bilddiagnostik.

Det finns flera exempel på screening som idag utförs i svensk sjukvård. Exempel på dessa är screening för bröstcancer och cellförändringar i livmoderhalsen.

Att använda bilder, exempelvis magnetröntgen, är ett bra sätt att screena kroppen på jakt efter olika typer av sjukdomar som går att fånga på bild, exempelvis cancertumörer. En stor fördel med magnetmetoden är att den är helt säker då den inte avger någon joniserande strålning som vid exempelvis klassisk skiktröntgen.

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige. Varje år diagnostiseras omkring 10 000 män med prostatacancer i Sverige och omkring 2400 män avlider årligen av prostatacancer som upptäckts för sent. Risken för cancer ökar med åldern och det är mycket ovanligt att män under 45 års ålder får diagnosen. Prostatacancer är delvis ärftligt. Det är alltid en urolog som i samråd med patienten beslutar om en prostatacancer skall behandlas och i så fall hur. Vissa cancerformer behöver inte behandlas utan bara följas med kontroller.

PSA-prov

PSA eller prostataspecifikt antigen, är ett protein som bildas i prostatakörteln. En del av proteinmängden cirkulerar i blodet och är därmed mätbart via blodprov. PSA är idag den vanligast förekommande screeningmetoden för prostatacancer. Tyvärr är ett PSA-prov en förhållandevis dålig screeningmetod då ett normalt värde inte utesluter cancer och ett högt värde kan orsakas av en rad olika orsaker utöver cancer. Med dagens standard, utan mpMRT-undersökning, görs mängder av onödiga biopsier (se nedan) på grund av PSA-värden som är förhöjda av andra orsaker än behandlingskrävande cancer.

Multiparametrisk magnetresonanstomografi, mpMRT.

MpMRT är den avancerade metod som vi använder för screening av prostatan efter misstänkt cancer. Kortfattat innebär metoden att man använder magnetkameratekniken för att generera olika typer av bilder av prostatan som sedan sammanvägs i bedömningen. Scannakroppen.se följer hela tiden den tekniska utvecklingen av magnetkameratekniken och uppdaterar våra metoder kontinuerligt.

Prostate Imaging Reporting And Data System, PI-RADS.

PI-RADS är ett internationellt standardiserat verktyg som röntgenläkaren använder sig av för att bedöma sannolikheten att ett fynd på mpMRT-prostata är cancer. Efter röntgenläkarens utlåtande använder urologen PI-RADS-skalan i den sammanlagda bedömningen av den misstänkta cancern och hur den eventuellt skall utredas och behandlas vidare.

I ditt undersökningssvar kommer ett misstänkt fynd att bedömas enligt PI-RADS-skalan nedan.

OBS! En urolog skall ALLTID göra en sammanvägd helhetsbedömning av din prostata. PI-RADS-skalan är bara en del i helheten och anger bara en sannolikhet för cancer och inte en definitiv diagnos!

PI-RADS-skalan

  • PI-RADS 1 – Mycket låg (mycket osannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
  • PI-RADS 2 – Låg (osannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
  • PI-RADS 3 – Intermediär (osäkert om kliniskt signifikant tumör föreligger)
  • PI-RADS 4 – Hög (sannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)
  • PI-RADS 5 – Mycket hög (mycket sannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger)

Vävnadsprover, biopsier, ger diagnosen.

Det är inte screeningundersökningen som ger den definitiva diagnosen prostatacancer utan urologens vävnadsprover, så kallade biopsier, som analyseras. Generellt vill en urolog ta vävnadsprover på PI-RADS-score 3, 4 och 5 men en individuell bedömning görs alltid och avvikelser förekommer.
Om urologen har en mpMRT-undersökning som grund i utredningen av misstänkt prostatacancer, har studier visat att biopsierna blir mer träffsäkra och risken minskar att cancern missas. Detta gäller speciellt prostatacancer som sitter ytligt i körtelns framkant där dagens konventionella metoder, utan föregående mpMRT-undersökning, kan missa signifikant cancer.

OBS! Symtom från urinvägarna skall alltid utredas av läkare även om en screening inte påvisar misstänkt sjukdom.